Dynamiken och uppbyggnaden av 7 Stegs Metoden är baserat på ett processtänkande. Det finns ett antal grundparametrar som möjliggör individens snabba utveckling och inre upptäckt. Nedan är ett urval på några av de dimensioner som samspelar i denna process.
Inga rätt eller fel
I alla samtal så kommer svaren att handla om den situation man befinner sig i. Vi bemöter frågorna utifrån vår egen horisont och tolkning. Här finns inga rätt eller fel eftersom svaret är högst individuellt och anpassat efter där vi är eller tål. Vi berättar bara för andra utifrån hur mycket vi klarar hantera. Ju mer vi är beredda att läka desto mer klarar vi av att berätta.
Diskuterar det som berör
En deltagare undrade, ”Hur kommer det sig att när vi gör olika övningar så ägnar vi en minut åt själva frågan och sedan pratar vi om helt andra saker, bla min dotter?” Mitt svar var, ”Det är precis vad det handlar om. Vi berättar om det som är väsentligt för oss och det måste inte innebära att vi skall kunna svara på alla livsfilosofiska frågor utan vi svarar på det som berör oss.” Detta är den osynliga konsten att läka.
Alla historier är lika viktiga
Det gäller att alla får en möjlighet att berätta sin story eftersom konferensledarens historia bara är en verklighet. Alla människor sitter på intressanta livshistorier och för varje gång en sådan historia får lov att berättas så hjälper vi någon annan att känna igen sig eller hitta sina livsmönster. Därför är alla historier lika viktiga.
Med distans se sina mönster
När vi börjar få distans till det som tidigare orsakat oss stora smärtor så kan vi på ett annat sätt närma oss samtalsämnen som vi tidigare reagerat på med översvallande känsloutbrott. Att känslorna svallar tecknar om att det finns något obearbetat under ytan. Det är nu vi kan börja skönja mönster och sammanhang i våra liv. Saker som vi upprepat blir tydliga och fällor vi tidigare trampat i blir synliga. Har vi alltid varit ”offret” i olika sammanhang så inser vi att det är så vi agerar. Har vi varit den sadistiske eller uppfodrande maken så ser vi vårt beteende. Mönstret börjar bli synligt och vi kan på allvar rätta till det som vi under många år dolt för oss själva.
Vi utgår ifrån där vi är
Alla utgår ifrån där de befinner sig. Det innebär att vi växer på vårt alldeles egna speciella vis. Ibland är det svårt att se hur snabbt eller hur långsamt den inre utvecklingen går. Det kan liknas vid att gå i dimma i flera timmar. När du sedan får frågan, ”Kommer du ihåg när du blev blöt” så är det omöjligt att svara på det eftersom det skett gradvis. Det finns ingen direkt tidpunkt då det hände utan det inträffade under tiden vi promenerade. Vi kan bara utgå från oss själva och acceptera att den takt vi väljer är den vi klarar av. Ibland kanske dimman är tätare och då blir vi blöta fortare medan i andra fall är den tunn och då tar det längre tid.
Öppna hjärtat
I processen att hitta sig själv och ta reda på vad vi behöver så har de flesta av oss ett delikat hjärta. Vi har genom åren råkat ut för olika saker som gör att vi lägger olika hölje runt hjärtat för att skydda oss. Det kan vara upprörande minnen från barndomen, såret från första förälskelsen, avskedet från en ny arbetsplats, mobbningen som pågick av vissa arbetskamrater eller utfrysningen från svärmor på alla släktmiddagar. För varje lager av skydd vi lägger på så kommer vi ett steg bort från oss själva vilket försvårar läkningen.
Personliga svar
När vi närmar oss kärnan och hjärtat så börjar vi bli mer personliga och vi tar exempel som berör oss på djupet. Våra svar på livsfrågorna börjar handla om oss själva och inte hur vi ser på omgivningen eller hur de ser på oss. Vi börjar oftast långt utanför oss själva och sedan arbetar vi oss sakta in mot kärnan. Vi är således inte riktigt mogna att gå in i ett redan sargat hjärta. Det innebär att för varje gång vi får en möjlighet att diskutera svåra frågor så löser vi både på ett medvetet eller omedvetet plan automatiskt upp olika lager vi omgivit oss med. När vi klarar hantera det som ligger i smärtcentrum då är läkningen som kraftfullast. Det är därför varje individ svarar så olika på livsfrågorna eftersom vi utgår från olika lager.
Se sig själv objektivt
När vi är i stridens hetta försöker betrakta oss själva objektivt så är det näst intill omöjligt, såvida vi inte tränat på det tidigare. Har vi för mycket strul runt omkring oss så är det ibland omöjligt att vara närvarande i en utvecklingsprocess. Det krävs oftast lite tid eller distans för att kunna komma åt problemet på ett nyanserat sätt. Ibland kan det ta det upp till flera år. Men ju mer vi lär oss att hantera våra känslor och sätta ord på de desto lättare och snabbare går det att förstå sig själv. År kan helt plötsligt förvandlas till dagar eller timmar.
|
|